Cirkulationsrubbningar i benen

Den vanligaste orsaken till cirkulationsrubbningar i benen är åderförkalkning, ateroskleros. En cirkulationsrubbning som utvecklas långsamt kan leda till svårigheter att röra sig då det är förenat med svåra smärtor. Vid svåra fall kan en amputation bli nödvändig. Åderförkalkning förekommer oftare i benen än i övre delen av kroppen. Varför det är så är inte klarlagt.

Sjukdomstecken och diagnos
Det första vanliga tecknet på cirkulationsrubbning är måttliga smärtor i underbenet vid gång, vilket beror på att vävnaderna behöver mer syre än vad som kan tillföras. Smärtorna avtar vanligen vid vila. De flesta har smärtor i underbenen men ett fåtal kan också känna smärtor i låret och sätet, beroende på var åderförkalkningen sitter.

Allvarlig och långvarig rubbning i syretillförseln till vävanden leder i förlängningen till att vävnaden dör och kallbrand (gangrän) uppstår.

Huden i underbenet blir vanligen också tunn, blek och torr. Hårväxten på benet avtar och naglarna blir tjocka och spricker lätt. När tillståndet förvärrats kan huden bli rödaktig och missfärgad. Hudtemperaturen är betydligt lägre än på övriga kroppen och likaså är pulsen svag eller inte möjlig att hitta.

Vad kan orsaka cirkulationsrubbning i benet?
Ålder är en riskfaktor för alla aterosklerotiska sjukdomar, arv är en annan. Diabetes påverkar också risken för åderförkalkning. Andra riskfaktorer - som kan påverkas eller behandlas - är rökning, högt blodkolesterol, högt blodtryck och stress.

Hur behandlas cirkulationsrubbningar?
Så kallad perkutan transluminal angioplastik är en vanlig behandling idag som innebär att kärlet utvidgas. Läkaren gör ett snitt i ljumsken och följer kärlet ner i benet och sätter ett så kallat stent (självutspännande metallnät) som gör att kärlet hålls öppet och blodförsörjningen förbättras.

Om ingen av ovanstående behandling går att genomföra, sker vanligen en trombendartärektomi (TEA) som innebär att den tilltäppta delen av artären avlägsnas. En bypassoperation är ett annat vanligt alternativ som innebär att ett kärl sätts in som leder förbi det tilltäppta området. Den tilltäppta delen av kärlet kan också ersättas med en ven från annan del av kroppen, alternativt en protes.

Intraartiell trombolys kan användas för att lösa upp tromboser eller embolier (blodproppar). Det innebär att trombupplösande medel injiceras i det tilltäppta kärlet via en kateter, samtidigt som röntgen sker.