Syrebrist vid hjärnblödning


Hjärnblödning kan uppstå antingen inne i hjärnan eller under en av de hjärnhinnor som omger hjärnan, kallad arachnoidean. Denna typ av hjärnblödning kallas subaraknoidalblödning och uppstår när ett pulsåderbråck (aneurysm) brister i en artär. Pulsåderbråck är vanligen en medfödd missbildning.

Vid hjärnblödning kan skador i hjärnan uppstå till följd av dels syre- och näringsbrist, dels av giftiga substanser som ansamlas i skadeområdet. Även tryckökning inne i hjärnan kan förvärra hjärnskadan. Tillståndet kan vara livshotande.

Sjukdomstecken och diagnos
Svår och plötslig huvudvärk är vanligt och ofta mår också den drabbade illa och kräks. Nackstelhet kan förekomma, liksom medvetslöshet.

Olika undersökningar kan hjälpa läkaren att ställa diagnos. Datortomografi (CT) ger information om var skadan skett och hur stor blödningen är. Ryggmärgsprov tas vanligen också som komplement vid misstanke om subaraknoidalblödning, likaså görs så kallad angiografi som innebär röntgenundersökning med kontrastvätska.

Vad kan orsaka subaraknoidalblödning?
Pulsåderbråck är vanligen en medfödd missbildning. Högt blodtryck, hjärtsjukdom, diabetes, blodfetter är dock riskfaktorer som kan bidra till att bråcket brister. Rökning och stor alkoholkonsumtion kan också ha en inverkan.

Hur behandlas subaraknoidalblödning?
Subaraknoidalblödning är ett akut tillstånd där den drabbade snabbt bör komma under sjukhusvård för intensivvårdsbehandling. Vid subaraknoidalblödning kan sammandragningar av blodkärl (vasospasm) ske vilket måste behandlas.

Syrgas ges för att förse hjärnan med syremättat blod. Likaså kan vätskedrivande läkemedel ges för att avhjälpa intrakraniell tryckökning. Om hjärnan fått skador till följd av syrebrist och celldöd, kan så kallade antioxidantia ges för att minska cellskadan. Så kallade kalciumflödeshämmare kan ges för att skydda cellerna genom att sänka nervcellernas behov av näring.

Risken för förnyad blödning är stor de första dygnen och därför sker behandling vanligen snabbt. Så kallade coiling är en metod som innebär att kirurgen med hjälp av kateter, via pulsådern i ljumsken, under röntgengenomlysning för upp metalltrådar som rullar ihop sig till ett nystan i pulsåderbråcket. Alternativ behandling är en större operation där kirurgen via skallbenet går in och sätter ett metallclips på pulsåderbråckets bas eller stjälk och därigenom förebygger ny blödning.