MS-behandling är effektiv

Antikroppsbildning vid MS-behandling har nyligen diskuterats i media. Sant är att vissa patienter kan reagera med antikroppsbildning. Antikroppar kan – men behöver inte – påverka effekten.

Vid behandling med bromsmedicin (interferoner) kan en del patienter reagera med att bilda antikroppar. Det är idag inte möjligt att på förhand säga vilka som gör det. I de flesta fall handlar det om låga nivåer av antikroppar.

- I flera år har det diskuterats vilken betydelse som neutraliserande antikroppar kan ha vid interferon-beta-behandling, säger Sten Fredrikson, professor i neurologi på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.

- Det finns dock fortfarande många oklarheter kring detta, menar han. Bland annat har flera studier visat att antikroppar kan komma efter en tids behandling och sedan försvinna igen. De internationella rekommendationerna har därför varit att behandlingen istället ska styras av hur man mår när man tar medicinen. En stor undersökning i Danmark ¹ på över 500 patienter och som publicerades i oktober 2003 rekommenderar att behandlingsbeslut i första hand ska baseras på "klinisk aktivitet".

Riktigt höga nivåer förekommer hos mellan 4 och 16 procent (Avonex 4%, Betaferon 9%, Rebif 16%) hos de patienter som testats och har antikroppar ². Betydelsen av detta forskar man idag om.

- Det som saknas är en stor studie som följer klinisk aktivitet kopplat till antikroppsnivåer hos enskilda patienter under lång tid. Sviktar behandlingen kan ett antikroppstest avgöra om sådana förekommer. Vid höga nivåer kan det vara en anledning att avbryta eller byta typ av behandling, menar Sten Fredrikson.

Bättre effekt med hög dos
Betaferon var det första preparatet på marknaden och är det enda som har data från 16 års uppföljning ³. Betaferon har i en direkt jämförande, oberoende studie ⁴ visat högre effekt än Avonex som är ett lågdospreparat. Efter två år var 51 procent av Betaferon-patienterna fria från skov jämfört med 36 procent av Avonex-patienterna. Detta trots att förekomsten av antikroppar är något högre hos Betaferon-patienter.

Schering Nordiska AB
Corporate Communication, 2005-04-15


För mer information kontakta

• Lisa Emilsson, Informationschef, Schering Nordiska AB. Tfn 08-728 42 49; 070-635 72 20
• Siw Eriksson, Medicinsk chef, Schering Nordiska AB. Tfn 08-728 42 30

Referenser:
1. Lancet 2003;362: 1184-91, Soelberg Sorensen et al
2. Neurology 2005 ; vol 64 (6) suppl 1; P05.125 Hillert et al
3. Neurology 2005 ; vol 64 (6) suppl 1; P06.159 Ebers et al
4. Lancet 2002; 359: 1453-60

  Pressmeddelande som PDF